Som en bro över mörka vatten
För ett tag sen fick jag en sång bok av papps. Eller fick och fick, jag lånade den och sen när jag skulle lämna tillbaka den så hade papps köpt en ny.... det är hans sätt och ge ;)
Iaf, så är det grymt bra noter och sånger i den så jag har kommit igång med mitt pianospel igen.
Timmarna bara forsar förbi när jag sätter mig vid pianot, helt underbart.
Så kom jag till sången "som en bro över mörka vatten" orginalet är ju Simon and Gurfunkels Like a bridge over trubble water. Har alltid älskat den. SÅ jag börjar spela och helt plötsligt så börjar jag stor gråta. Det bara kom över mig och det var som om en spärr släpte.
Den spelades nämligen på morfars begravning och jag har inte tänkt så mycket på det, och specielt inte på texten.
Jag sa för en tid sen till mamma att jag nog inte riktigt förstått att morfar är död. För det känns fortfarande som om han bor på Spannmålsvägen i Storvreta och att jag kan ringa honom när som helst.
Men när jag spelade så insåg jag att han är borta och kommer aldrig mer tillbaka. Han kommer aldrig mer störa släktmiddagarna med att envisas med att ta arrangerade fotton "Ulrika luta lite framåt och Håkan åt höger... vänta lite Eva kan du stå upp och låtsas hälla upp vin.... nä Ulrika lite mer framåt...... "
Jag pratade med honom dagen innan han dog och sa att imorgon morfar kommer jag och hälsar på! Han var så glad att jag ringde....
Oj vad jag saknar honom!
Iaf, så är det grymt bra noter och sånger i den så jag har kommit igång med mitt pianospel igen.
Timmarna bara forsar förbi när jag sätter mig vid pianot, helt underbart.
Så kom jag till sången "som en bro över mörka vatten" orginalet är ju Simon and Gurfunkels Like a bridge over trubble water. Har alltid älskat den. SÅ jag börjar spela och helt plötsligt så börjar jag stor gråta. Det bara kom över mig och det var som om en spärr släpte.
Den spelades nämligen på morfars begravning och jag har inte tänkt så mycket på det, och specielt inte på texten.
Jag sa för en tid sen till mamma att jag nog inte riktigt förstått att morfar är död. För det känns fortfarande som om han bor på Spannmålsvägen i Storvreta och att jag kan ringa honom när som helst.
Men när jag spelade så insåg jag att han är borta och kommer aldrig mer tillbaka. Han kommer aldrig mer störa släktmiddagarna med att envisas med att ta arrangerade fotton "Ulrika luta lite framåt och Håkan åt höger... vänta lite Eva kan du stå upp och låtsas hälla upp vin.... nä Ulrika lite mer framåt...... "
Jag pratade med honom dagen innan han dog och sa att imorgon morfar kommer jag och hälsar på! Han var så glad att jag ringde....
Oj vad jag saknar honom!
När du är trött, när du vill fly
Och oron viskar att, din dag ska aldrig gry
Jag är hos dig, känn handen kring din hand
Var stilla, var ej rädd,
Som en bro över mörka vatten, ska jag bära dig
Som en bro över mörka vatten, ska jag bära dig
När skuggan faller kall, när du går fram
När fågeln inte längre syns, och solen dör
Jag tänder ljus, jag tänder himlens ljus
Var trygg och tro på mig
Som en bro över mörka vatten, ska jag bära dig
Som en bro över mörka vatten, ska jag bära dig
Över mörka vatten, över mörka vatten
Styr mot havet nu, seglar bort
Nu är din korta stund, det liv du väntat på
Följ vågens väg, se djupet skrämmer ej
För jag är här hos dig
Som en bro över mörka vatten, ska jag bära dig
Som en bro över mörka vatten, ska jag bära dig
Som en bro över mörka vatten, ska jag bära dig
Över mörka vatten
Kommentarer
Postat av: Suss
*puss & kram*
Postat av: Ylva
Nu är han tillsammans med din mormor igen, och får bo i sitt hus i storvreta-himmlen. Dem ser till att ni har det bra och så äter dem våfflor hela dagarna och arbetar i trädgården och återupplever de bästa stunderna i deras liv.
Det vet jag.
Trackback